Söndag

av Gustaf

Lodräta, förväntansfulla pulsslag. Allt är ännu tomrum att fylla. Med ord och intentioner, med i stunden utmejslade viljor och infall. Möjligheterna är just nu oändliga. Otrampade stigar genom väglösa snår i väntan på lantmätarens lykta. Allt hänger på det första kostsamma klivet, ett språng på krita. Djupet mäter sjuttio tusen famnar, tron är vad som bär oss, och aldrig känns existensen så tunn, aldrig knivseggen så påtaglig som i glappet mellan dem.

Annonser