Blicken och leendet

av Gustaf

Målarens blick genom århundradena är obruten och ogrumlad. Ringkragen skiner utan rostfläckar, hållningen är oklanderlig, huvudet höjt i trosvisst trots. Några århundraden senare blickar författaren mot kameran, svagt leende, charmant och distanserad. Två män som aldrig fick chansen att se varandra i ögonen möts på väggen ovanför skrivbordet. 400 år skrumpnar till en dryg meter. I mitt huvud hör de samman. Jag får för mig att de hade kunnat tala om mycket, spegla sig i vandras oviljor och ambitioner. Jag får också för mig att de har mycket att säga oss andra, att säga mig.

En man som dör några kilometer från huset som kostat honom hälften av berömmelsen. Han spottar ut fimpen och blodet på samma gång, köper ett nytt paket cigaretter och skriver en hälsning i boken. En annan man som dör i ett kyffe med inte mycket mer än fyra väggar och ett sista utsökt skåp. Han är vis av erfarenheten, men satsar ändå allt på framtiden, in i det sista. En man som ogillar bilfärder men som ändå till sist stoppar returbiljetten i innerfickan och sjunker ner i passagerarsätet, oroar sig kanske lite för resan. En annan som vid huvudledernas korsväg väljer vägrenen, stigen, det oväntade. En man som av egen vilja lämnar det sammanhang där han redan blivit mästare, som behåller mystiken men avstår det sammetslena. En annan som aldrig kommer undan sin skepsis mot de invigda och deras samförståndsleenden och förgivettaganden, som ändå saknar dem och aldrig slutar söka tillhörigheten.

I mitt huvud flyter de samman. Bortsett från vissa tidsbundenheter (bilen, tågbiljetten, cigaretterna) tycks de märkligt lika, präglade av samma grundton. Hos dem båda finns ett egensinne, en starkt skinande dragning åt att vara och förbli sin egen. En följsamhet som är både hård och mjuk på samma gång. Vad jag far efter är detta; vid en viss punkt, oklart när, måste du välja, vid en annan har du inte längre något val. Att vara och att bli är strängt taget samma sak. Allt är en fråga om tid. I tystnaden mellan två tankar viskar de från väggen — Inse detta, inse för guds skull detta i tid.

Annonser